Sagor, sorg, slipdamm och sojakorv

När jag kom hem från jobbet en dag i förra veckan skulle Kent berätta om någonting Juva sett på datorn och som gjort honom nervös. "Det var de där Tingeling och Plingeling och vad fan de nu heter."

 

Jag stod VÄLDIGT frågande. Då lade han till:

"De där som är homo..." Och då förstod jag. Han menade förstås Teletubbies. Det var ju ett väldigt rabalder för några år sedan kring Tinky-Winky (den lila) som anklagades för att sprida gay-propaganda eftersom den figuren antas vara en kille som bär handväska och vars antenn på huvudet är formad som en triangel, som ju är symbolen för gay pride-rörelsen. Tydligen trodde somliga att homosexualitet är någonting som går att "smitta" barn med genom teven och Teletubbies skulle därmed vara farliga för små barn. Att  man inte bara kan ha vett att vara tyst när man är så urbota korkad...

 

Nu kom jag av mig lite här för jag blev så upprörd när jag googlade själva grejen för att få hela bakgrunden. För att återgå till min historia så var det just det här skandalsnacket Kent kom ihåg om Teletubbies sedan vi sist hade småbarn, och när han nämnde det visste jag också genast vilka han menade.

 

Hur som helst, nu när jag var med i samtalet kunde han berätta vad som skrämt honom så:

När Juva såg solen med ett skrattade bäbis-ansikte i, som stiger upp i början av varje avsnitt pekade hon på den och sa:

"Min mammas bäbis."

 

Vilket ledde till en livrädd Kent somt omedelbart knäppte händerna i bön medan han mässade:

"Snälla, låt henne inte ha superkrafter, snälla, låt henne inte ha superkrafter..."

 

Av det kan jag så dra slutsatsen att min man inte är sugen på ett fjärde barn och nu darrar vid tanken på att vår yngsta dotter ska vara synsk och därmed ha förutspått ett småsyskon. Det kom inte direkt som någon överraskning, och jag är ju inte heller intresserad av fler, men det var jättekul att se honom svettas lite. Go, Juva! =)